Jag trodde jag var smart

Ni vet när man sitter där, man glor på dataskärmen timme efter timme och får inte fram ett ord. Det går helt enkelt inte, man läser samma fakta om och om igen men analyseringen går verkligen inte. Jag har alltid kunnat analysera, prata och formulera mig har varit några av mina starkare sidor, har inga problem med att skriva utan kan gärna sätta mig och skriva fyra A4. Men nu så är det stopp, jag förstår all fakta och jag vet precis hur jag vill koppla det till det fall jag fått men jag får inte ner det i ord.

Vad är det som gör att ett bråkigt barn som umgås med äldre killar blir avvikande, hur ska man få ner det i ord? Ja det kan jag verkligen inte svara på..

Sover kasst på nätterna gör jag också, drömmer konstant och inatt så har jag skällt ut min farmor,bestämt datum för att åka in till lasarett och byta medicin som ska ta bort min epilepsin, lekt med batteridrivna flygplan och räddat ett barn som rasat ner från en trappa.. Så det första jag gör när jag vaknar är att med full panik kolla på min telefon om jag har några samtal från pappa.. Ja det är konstigt hur drömmar kan påverka en, hur verkliga drömmar kan kännas och vilka känslor de kan framkalla. Med tanke på mitt nuvarande förvirrade tillstånd och att jag börjar gråta pågrund av reklam för Rädda barnen så är minsta lilla sak något som kan få mig att bryta ihop. Kanske lite komiskt när man ser på det såhär men jag kan lova att det inte är det minsta kul att börja gråta i skolan för att någon pratar om extreme home makeover eller att jag är så förvirrad att jag glömmer bort vad jag sa för två minuter sedan. 

Jaja alla har väl sina upp och ner dagar men just nu så är det inte dagar nu är det veckor, månader och varje sekund. Ska försöka göra klart lite mer plugg idag men känns som att det kommer gå långsamt, segt och totalt värdelöst dåligt men det är väl sådant man får leva med ibland. 

Jag vill inte komma hem till en tom lägenhet och försöka förstå en bok och inse att jag inte har hjärnkapacitet för det..