Efter gårdagens spinningpass så var jag helt säker på att jag absolut inte skulle kunna gå idag, men ta mig tusan jag kan gå! Lite känns det i benen det ska jag inte hymmla om men det är väl meningen om man inte har tränat på evigeheter. Idag däremot så blir det städ och plugg hela dagen, tänkte köra ett indoor walkning pass men satsar på att bli klar med seminariet istället. Ibland måste man prioritera saker. Har äntligen pratat med FUNKA nu så att jag kan få lite hjälp med studierna, måste bara hitta någon i klassen som kan hjälpa mig med att anteckna under föreläsningar och ska nu även prova på ljudböcker för att se om det går lättare med det istället för vanliga böcker.
Fick träffa Joanna igår och det var verkligen underbart, har saknat våra tider tillsammans och alla de saker vi gjort tillsammans. Hur kan tiden gå så fort, hur kan det komma sig att man helt plötsligt inte har tid att umgås med de personer som betyder mest för en. Varför ska vi behöva jobba 14 timmars pass sju dagar i veckan och bli utbrända när vi är 21? Ju mer vi jobbar och pluggar desto mer lyckade ser omgivningen oss som, ju mer pengar, fläschigare lägenhet, dyrare kläder.. Ju mer du har av allt desto mer lyckad är du enligt omvärlden. Varför ska det vara så? Varför måste materia vara ett tecken på lycka?
Jaja jag ska fortsätta grubbla över världens konstiga tankar angående lycka och resten av världens orättvisor medan jag diskar, städar och pluggar.
Hejdå från en lagomt pigg tös som börjar bli trött på mycket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar