Ibland så är det ganska förvånande hur kroppen reagerar, jag har inte speciellt mycket som ligger och tynger mig, jag har inte heller speciellt mycket att vara stressad över men ändå så är jag så stressad så jag håller på att avlida. Sätter mig ner och funderar över alla saker som sker i mitt liv och inser att jo, det finns en hel del saker som framkallar den här känslan. Känslan av att allt går för fort och att jag inte hinner med allt jag vill. Jag vill umgås med Felix när han är hemma och blir stressad av att jag pluggar och när jag ägnar tiden åt att umgås med honom blir jag stressad för att jag inte pluggar. Snart dags för flytten, tio dagar kvar, och jag får allt mer bråttom att plocka ner alla saker i kartonger och påsar. Samtalet från läkaren som dröjer, känns som en evighet sen jag var och gjorde EEG men det var bara lite mer än en vecka sen så jag kommer nog få gå och vänta lite till, samma sak med tentasvaret.. Kommer dröja ett bra tag innan jag får svar där..
Men ändå, det här är helt vanliga saker som hela tiden finns i en vardag så vad är det som stressar upp mig, som får mig att sova dåligt och drömma drömmar som är så verkliga att jag är helt säker på att det har hänt på riktigt, imorse vaknade jag och trodde jag hade cancer och genomgick en strålbehandling.. Ja livet är bra underligt ibland, man gör så mycket för att passa in och bli den som alla vill men i slutändan så kommer det fram, du är den du är och du är unik. Speciell är vad du är och du är vacker precis som den unika varelse du är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar